Har du funderat på vilken takt du har i vardagen? Och vad takten signalerar till kroppen. När vi upplever stress i kroppen har vi en tendens att rusa på, att jäkta oss fram, vare sig det behövs eller inte. Och när vi jäktar framåt signalerar vi till kroppen och kroppens hotsystem att faran kvarstår, vilket gör att vi producerar mer kortisol, vilket i sin tur bidrar till känslan av att vi måste skynda oss, att vi är under press. En ond spiral, javisst. Men den går att bryta.
Det kräver ett medvetet ställningstagande, en insikt att du faktiskt jäktar på och att det inte är nödvändigt just nu, att det inte blir bättre för att du halvspringer till förskolans hämtning. Att du är medveten om att du jäktar på. Då kan du göra ett medvetet val att gå långsammare. Att andas lugnare. Testa och se vad som händer.
Det är väldigt vanligt att vi blir ännu mer stressade när vi väl sakta ner, att det känns oskönt och frustrerande. Det tar tid att bryta vanor. Men det går. Prova gärna att gå din förmiddagspromenad lite långsammare idag. Eller låt det ta tid att äta din mat, dricka din kopp kaffe